söndag 7 juni 2009

Valdag


Jag hoppas på högt valdeltagande idag; EU-valet är ett utmärkt tillfälle att rösta lite rebelliskt och fokusera på en hjärtefråga. Vidare så är det ett bra tillfälle att ryta till mot de etablerade partierna eller kandidaterna genom att antingen välja ett nischparti eller en kandidat som står för något man själv brinner för. Vi vet alla att det här valet har ganska liten direkt betydelse; även om just din kandidat kommer in eller just ditt parti får många mandat så är parlamentet stort med över 800 folkvalda och till råga på allt så finns andra instanser i EU-strukturen som också är beslutsfattande, vilket devalverar parlamentets värde ytterligare.

Så för mig är det här en chans att påverka inrikespolitiken i Sverige. De signaler jag vill skicka är:

1. EU är en bra idé men den nuvarande implementationen är under all kritik.

2. Integritet och anonymitet på internet är den viktigaste enskilda frågan för mig. FRA, IPRED, teledatalagen, Hadopi, Loppsi och alla andra försök att av-anonymisera internet är ett intrång i den personliga integriteten som är oacceptabel oavsett syfte. Ändamålen får aldrig helga medlen. Jan Guillous inkomst kan inte vara överordnad min integritet.

För andra är feminismen, miljön eller torsken i Öresund viktiga frågor. Det finns partier och kandidater för dom också. Jag kan dock inte själv uppbåda något engagemang i de här frågorna och jag ser inte att dom kan lösas i ett europeiskt samarbete. Dessutom, när medeltemperaturen på jorden sjunker för sjunde året i rad så har jag svårt att förstå larmrapporterna...

Gudrun Schyman är snabb på att kritisera andra partier och kandidater i Sverige, men hennes trovärdighet är helt ödelagd när hon inte kan, vill eller vågar ta bladet från munnen och ge sig på muslimsk fundamentalism (burkhas, slöjor, könsstympning, arrangerade äktenskap etc borde stå väldigt högt upp på en feminists dagordning...).

Torsken i Östersjön bryr jag mig inte så mycket om. Jag äter kött och jordnötter.

Den stora överraskningen för mig i den här kampanjen är Lars Ohly. Han måste vara Sveriges skickligaste politiker. Att stå för en politik som är bevisat felaktig, orättvis och totalitär; som har prövats i praktiken och direkt skapat folkmord, miljökatastrofer, krig, diktatur och negativ tillväxt och ändå lyckas få den att låta bra - det är fanimig en prestation i särklass. När Annika Lantz intervjuade Lars i P1 i veckan var han resonabel, rolig, förnuftig, lugn och mycket påläst.

Så jag är nöjd med min PP-röst, trots Amelia Andersdotters Attac-vurm fick hon mitt kryss. Jag skiter i att det är ett enfrågeparti, det spelar nämligen inte så stor roll alls i det stora hela. Jag behöver inte identifiera mig när jag stoppar ett brev i brevlådan, så jag vill inte behöva göra det när jag skickar mail eller bloggar heller. Det är det enda budskap jag har lust att skriva under på just nu.

1 kommentar:

  1. Minns att du en gång garvade åt PP och sa att det kanske vore något för dina döttrar! Jag är glad och stolt över att du tog dig samman och visar civilkurage så att vi som tycker att ALLA brancher borde jobba med att utveckla nya affärsmodeller gör oss hörda!

    SvaraRadera